fick ta en liten paus igår för jag mådde så skräp. idag är det väl samma sak men jag är fast här i soffan, för nu kan jag inte gå längre. jag kunde gå med gipset och var nere till nästan inget smärtstillande alls. men så tog de bort gipset och nu kan jag inte gå alls och är uppe i full dos med tabletterna.
och jag är förbannad! för jag trodde att det skulle bli lättare när de tog bort gipset men det blev jättemycket svårare, och jag blir sur på mig själv för att jag ens har några förväntningar.
stackars mina föräldrar. jag som alltid är en glad fis har spenderat väldigt mycket tid i soffan med att deppa på senaste tiden. jaja, allting tar väl slut någon gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar