Lola gick ut på promenad i fredags kväll och kom liksom aldrig hem trots att jag var ute och letade och ropade. Lotta fick aldrig ens träffa henne.
Söndagen började med att Lotta hade lite panik över hur bussarna går och att hon kom på att hon behöver plugga. Så jag lämnade henne vid bussen halv elva och gick och letade efter den bortsprungna katten. Började med att fråga grannarna om de sett henne och det hade de. Igår. Så när jag står och pratar och klappar en hund så tycker jag fingret känns konstigt. Då är hela handen blodig för jag har rivit upp en stor hudflik på en rostig spik. Frågade grannen om han hade lite papper för att stoppa blodet och han hämtade lite smutsigt papper från sin bil. Heja. Bestämde mig för att inte bry mig så mycket om det utan fortsatte upp mot ladan för att leta efter katten. När jag försökte få upp dörren hörde jag ett litet jamande och där var hon, jätteglad! Så jag nappade tag i henne och bar hem henne mot hennes vilja. Väl hemma gick jag till den andra grannen, distriktssköterskan, och blev omplåstrad men lär väl behöva medicin.
Blev så trött på alltihopat att jag tog på mig pyjamas och gick och lade mig igen.
