sov ingenting, gick upp vid åtta när lotta kom hit. grät. grät grät grät. ringde afb för att se om jag möjligtvis kunde få tillbaka mitt rum, men det låg redan ute för uthyrning så nu är jag officiellt hemlös och hopplös. sen ringde jag sjukhuset för att försöka få en tid för avgipsning i stockholm. hade ju en i kalmar eftersom jag trodde att jag bodde på öland, men så var det ju inte. grät grät grät i telefon. sköterskan var så fin, kerstin hette hon. hon tröstade och sa att hon visste hur det kändes att bli lämnad och att det kommer bli bättre. och att jag kunde ringa henne och prata när som helst. jag tänkte ta kontakt med kuratorn där, det tycker nog alla är en bra idé. sen pratade jag med nästa sköterska. grät då också. konstigt att jag kan gråta så mycket samtidigt som jag känner mig alldeles död inuti. död och rutten. död och rutten och bitter.
för jävlar vad jag har blivit lurad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar