fredag 23 juli 2010

dilemmat. åh dilemmat.

jag kan ärligt säga att jag i stort sett aldrig talar illa om någon annan. gör jag det är det av ganska extrema anledningar. jag försöker se det fina i människor. just nu vill jag snacka så mycket skit! jag vill avslöja allt möjligt, och risken är att jag gör det. och believe me, han kommer förtjäna det. ni vet alla de här grejerna någon gör i ett förhållande som man stör sig på? och så är man så kär så det gör ju liksom ingenting. alla de grejerna har jag tänkt på idag, och utan förälskelseglansen (som by the way inte har varit där på ett tag) så gör det helt plötsligt nåt. alla dem vill jag avslöja. här. och a woman scorned har ju sin rätt.

men så kommer mesjag och vill inte att man ska tala illa om andra, och vill att vi ska vara vänner ändå, trots att han behandlat mig såhär. jag vill ju bara att alla ska tycka om mig, inklusive han.

framöver kommer mesjag och crazy avenger-jag att slåss lite tror jag.

han fiser något helt förskräckligt. helt öppet och överallt. de luktar som att ett dött djur krupit upp i hans tarmar bakvägen och sedan dunstar bort små pustar i taget. en gång var det så illa att jag fick sova med ett doftljus tänt bredvid sängen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar