onsdag 30 juni 2010

det finns en kille, som heter kalle.

jag är i karlskrona, hos tess familj. som förresten börjar kännas lite som min familj nu, de påstår att de adopterat mig. och herregud vad jag blir ompysslad. tess mamma som är läkare sitter på kvällarna och funderar på vad jag ska äta och dricka för att få i mig allt jag behöver för att läka så bra som möjligt. "men ta en banan nu", "ät lite chips", "drick något annat än vatten". jag försöker återgälda allting genom att laga mat, men även där känns det som att det är jag som vinner. de är världens petigaste människor när det kommer till mat och man måste göra allting i olika skålar och greja men maten igår fick betyget "bättre än restaurangmat". ikväll ska jag göra risotto, har aldrig gjort det förut. och imorgon blir det min paradrätt twice baked potatoes. intressant att göra allting veganskt också. vill bara påpeka att "laga mat" innebär att jag får sitta och berätta vad andra ska göra samtidigt som jag skär lite grönsaker och gör en pesto. inte så jobbigt alltså.

nu ligger jag i sängen och segar och väntar på att citodonen ska kicka in. tess ena syrra, alex, håller på och gör en kopp te till mig. snart kommer arvid hit och ska tvinga ut mig på rullstolspromenad. jag har väl varit lite ljummet inställd till det här men vad gör man inte efter lite känslomässig utpressning. nej men äh, jag gillar väl också att "umgås" och sånt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar